Kategoriarkiv: Vladimir Oravsky Djur

DJURSKYDDSINSPEKTÖREN

Jag har en moderlig väninna som är omöjlig att ta en promenad med eftersom hon oavbrutet plockar daggmask för att rädda dem från vad hon tror är en säker död, samtidigt som hon själv så gott som alltid riskerar att bli överkörd av en stadsbuss.

I jämförelse med henne var även Francisco från Assisi en djurplågare. En gång, på väg hem från sin dagliga rädda daggmask-mission mötte hon en man i sällskap med en tik och mannen band fast tiken vid en busshållsplatsstolpe och sade ”vänta här Destiny, hussen kommer om fem minuter”. Min väninna tittade på sin klocka och sade till hunden ”stackars Destiny som måste vara här helt själv medan husse är borta. Vill du att jag håller dig sällskap?”

Detta utspelade sig för sju år sedan. Sedan dess bor Destiny med min väninna. Hussen kom nämligen aldrig tillbaka och det visade sig att Destiny led av inte så sällan återkommande epilepsianfall.

En av min väninnas mera medkännande grannar tyckte att det minsta hon kunde göra var att ringa till en djurskyddsinspektör och bekanta honom om Destiny och hennes matte. Djurskyddsombudsmannen kom, knackade på dörren hos min väninna, besiktigade hunden och sade precis det som han kom fram till, nämligen att hunden måste avlivas. I samma stund avled väninnan. Eller nästan.

När hon så småningom återfått sitt medvetande, sa hon till denne, i hennes ögon hjärtlösa djurskyddsombudsman, att i så fall borde även alla epileptiska människor avlivas. Och så svimmade hon på nytt. Hunden började skälla som om djurskyddsombudsmannen åt upp hennes medicin. Samma granne som ringde efter djurskyddsinspektören kikade ut från sin HSB-koja och började ropa på hjälp, eftersom hon trodde att hunden höll på att attackera djurskyddsinspektören. Så inspektören ville hyscha hunden men eftersom den inte förstod det språket, fick den finna sig i att bli tystad medelst en spark i baken. Skrämd av sitt eget handlande, sprang så djurskyddsinspektören iväg. Min väninna vaknade av att Destiny slickade liv i henne. Hon tog några migräntabletter och sedan var hon på väg att ge hunden hennes medicin. Men Destiny ville inte svälja den trots att hon rent instinktivt tyckte om den tidigare. Det visade sig, att hon blev helt av med sina epileptiska anfall. Det som all mångårig medicinering inte klarade av att bota, det avlägsnades med en ordentlig spark där bak. Men så var det också så att den utdelades av en riktig djurskyddsexpert.

Turliges allt slutade väl. Med undantag för djurskyddsombudsmannen dock. Han blev övertalig och fick sparken. Efter en längre tid av overksamhet tvingades han att skola om sig. I dag arbetar han som vaktmästare och han har en hel del att stå i: Destiny har nämligen inte glömt bort sparken där bak och skiter på sig varje gång vaktmästaren passerar förbi med sin hink och mopp.

© Vladimir Oravsky

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.