HANDVÄSKA SOM VAPEN

Den 13 april 1985 marscherade några anslutna till Nordiska rikspartiet på Stortorget i Växjö. En kvinna springer fram och attackerar en av dem, furiöst och dessutom bakifrån, genom att slå honom i bakhuvudet med sin väska.

Fotografen Hans Runesson förevigade händelsen och hans foto korades till Årets bild. ”Kvinnan laddade allt vad hon kunde och drämde till. Till höger i bilden ser man den lokala nynazistledaren skrika en varning”, vittnade Hans Runesson.

Anita Bengtsson skriver i DN 2014-02-15: ”Bilderna telefotades litet suddiga till centralredaktionen där de ansvariga först reagerade med tveksamhet – var bilden inte för bra för att vara sann? Som förstasidesredaktör minns jag hur vi funderade på om vi genom att publicera bilden riskerade att kvinnan skulle komma att åtalas för misshandel, hon var ju lätt att identifiera.”

DN, 2014-04-01: ”Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö möttes av motstånd. Det var inte enbart damen med handväskan som visade sitt missnöje med att få nazister på stadens gator. Unga som äldre gav sig handgripligen på de unga männen med sina renrakade huvuden. Några kastade ägg på demonstranterna.”

Fotografiet med den attackerade damen stod som modell till en 30 centimeter stor staty och ställdes ut på Edsviks konsthall i Sollentuna i samband med utställningen ”Tantfullness” som enligt DN, invigdes av Amelia Adamo och Anna-Greta Leijon 16 april 2014.

Statyn, i naturlig storlek (?) skulle resas år 2016 på Stortorget i Växjö under namnet ”Med handväskan som vapen”.

Eva Johansson (C), ordförande i Växjö kommuns kulturnämnd, skrev i Smålandsposten ”Jag anser att det i den tanken är viktigt att möta oliktänkande med ord och samtal, inte med tillhyggen (…)” och i Kulturnyheterna sade hon den 17 februari 2015, ”Vi tycker olika, alla människor, och för det ska man ju inte behöva slå någon i huvudet. Man kan möta varandra med ord och tala om vad man tycker, vad som är rätt och fel istället. Det tycker jag är betydligt bättre än att använda våld.” Detta apropå kulturnämndens förslag att inte stödja tillblivelsen av statyn ”Med handväskan som vapen”.

Det är som Eva Johansson säger: ”Vi tycker olika, alla människor”. Följaktligen bemöttes hon och Växjö kommuns kulturnämnd, av en massiv, förhoppningsvis bara verbal attack, utan väskor och andra accidentella beväpningar.

Det var bara en väska, framhåller ett antal debattörer. På samma vis kan man hävda, att de som kastar sköra ägg eller fluffiga gräddtårtor, också borde urskuldas. Att det inte är det fysiska angreppet som sådant, som borde hållas utanför politiska diskussioner, utan det är tillhyggets hårdhetsgrad, vid eventuella tvister lättkontrollerbar med en durometer, som borde vara utslagsgivande. På det viset skulle kanske olika gaser som under kortare eller längre tidsperiod slår ut motståndarna, vara det mest oskuldsfulla diskussionsargumentet.

Väskans innehåll diskuteras ej, antagligen på grund av att man förutsätter att en kvinna inte kan ha exempelvis sprängämnen i den. Inte i Europa. Inte i Växjö. I alla fall inte på Stortorget.

Inte ens en tom väska är alldeles harmlös om man får den i skallen. Och en väska innehåller alltid något, om inte annat, så några nycklar och några mynt. Och så kan ett möte mellan en väska och ett ansikte sluta ungefär så här: ”En 21-årig kvinna hamnade i luven med en 19-årig man på Platensgatan i Linköping. Det hela slutade med att kvinnan slog handväskan rakt i ansiktet på mannen – som fördes US med ansiktsskador.

Det var vid tretiden på natten mot fredagen som bråket larmades in till polisen. En polispatrull var snabbt på plats och kunde gripa den mycket berusade kvinnan.(…)”, rapporterade corren.se, den 11 januari 2014.

Det tog cirka 45 år för Sverige att mogna så pass mycket för att på skattefinansierade teatrar spela Valerie Solanas SCUM-, det vill säga Society for Cutting Up Men-manifestet, som predikar kvinnans frigörelse genom det manliga könets utplåning.

Det tog 30 år att mogna så pass mycket att händelsen på Stortorget i Växjö den 13 april 1985, kunde skapa debatt huruvida skulpturen ”Handväska som vapen” bör resas och till på köpet för skattebetalarnas pengar. De som kommer hörsamma SCUM-manifestet, kommer kanske så småningom resa kravet att även den 21-åriga kvinnan som i Linköping drämde sin handväska rakt i ansiktet på en 19-årig man och vållade honom skador som krävde omedelbar läkarvård, också borde hedras med ett statuerande monument.

Om Eva Johansson och hennes medagerande från Växjö kommuns kulturnämnd, satt i Statens kulturförvaltning och Stockholms stads kulturförvaltning, då troligen, skulle SCUM-manifestet inte anslagits det av SCUM-producenterna begärda ekonomiska stödet, och då, återigen troligen, skulle den infekterade, osunda polarisering som SCUM-manifestet väckt mellan könen, utebli.

© Vladimir Oravsky

Författare till boken ANTI SCUM som utkommer den 8 mars 2015. Bad Times Guaranteed, or your Money Back.

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *