SVERIGE BORDE EGENTLIGEN VARA MERA FRAMGÅNGSRIKT PÅ ALLA OMRÅDEN

Hörde i en radiointervju en kvinna beklaga sig över att hon var tvungen att arbeta dubbelt så hårt som alla andra, bara på grund av hon var en kvinna. Hon åtnjöt hög social status och stark samhällelig ställning i Sverige, och hennes inkomster var därefter.

Naturligtvis trodde jag på hennes berättelse: att hon arbetade dubbelt så hårt. Det är nämligen oundvikligt att den som vill bli mästare i sport, schack lika mycket som sjukamp, strävar efter att bli belönad med fina litteraturpriser, få anställning som verkställande direktör och bli förordnad som styrelseordförande, den måste träna eller jobba eller på annat vis anstränga sig dubbelt, kanske till och med trippel så hårt som alla andra. Hur annars skulle det gå till? Och det gäller lika mycket män, som kvinnor.

Det tog inte lång tid, innan jag hörde samma beklagande framföras av en annan kvinna och så ytterligare en. Det verkar vara en del av de ”succérikas” kvinnors förväntade berättelse, och som dessutom utfrågaren direkt avkräver, som om varje intervju tvångsmässigt borde handla om en diskrimineringshinderloppbana.

Även andra grupper, exempelvis invandrare, har anammat denna berättelse, och den ingår sedermera som ett reglementariskt inslag i så gott som varje narratologi. Den 1 mars 2015 hörde jag återigen en intervju, den här gången med en mörkhyad kulturbyråkrat, som kom till Sverige som ettåring. Intervjuaren lyckades förmå honom att ta fram berättelsen om ”dubbeltsåhårt”. (Jag ville skriva ”… den här gången med en mörkhyad, välartikulerad kulturbyråkrat, som kom till Sverige…”, men avstod av fruktan att bli misstolkad och anklagad för rasism: har du kanske förväntat dig att han inte skulle vara välartikulerad, bara på grund av att han är mörkhyad?

Det är inte alltför lätt att uttrycka sig i ett polariserat opinionsklimat som går ut på att misstolka faktiska, potentiella och inbillade meningsmotståndare så ofta och så grundligt som det bara är möjligt. På den punkten liknar Sverige just nu det Tjeckoslovakien som under kalla krigets värsta år, drevs till häxprocessernas förtalsmörker.)

Naturligtvis betvivlar jag inte ett enda ögonblick att Sverige inte är ett alltigenom jämställt land, att i Sverige de facto förekommer diskriminering av mörkhyade och handikappade och kvinnor och… men samtidigt undrar jag var och hur syns det, att så många arbetar dubbelt så hårt och dubbelt så mycket som alla andra?

Om kvinnor, invandrare, dvärgväxta, mörkhyade, handikappade, muslimer, storstadsbor, glesbygdsbor, dyslektiker, ungdomar, 50+:are, stammare, HBTQ-personer, färgblinda, lärare, politiker, trollkonstnärer, illusionister…, om alla i Sverige verkar jobba dubbelt så mycket och dubbelt så hårt som alla andra, och alla anstränger sig dubbelt så mycket som samtliga andra, vilka är de som inte gör det? Vilka är de som inte aktivt bidrar till en ständigt ökande produktionstillväxtkurva? Vilka är de som i stället utgör den bromskloss som bara genom sin blotta existens (och möjligen med hjälp av olika härskartekniker), ständigt tvingar alla de andra att jobba hårdare och hårdare? Kan det vara jag, curlad och bortskämd representant för no good for nothing, vita, heterosexuella, medelålders män?

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 3 908 miljarder kronor år 2014. Jämfört med 2013 ökade BNP med 2,1 procent. Enligt Internationella valutafonden upptar Sverige plats nummer 21 i listan över världens länder efter nominell bruttonationalprodukt. Saudiarabien, Turkiet, Mexiko, Spanien, Italien, Brasilien, Sydkorea är några av de länder som ligger framför oss. Dags att börja jobba hårdare än dubbelt så mycket, och utan att ständigt verbalt vifta med det. Ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country, som en annan medelålders, vit, heterosexuell man föreslog under sitt installationstal för 54 år sedan.

© Vladimir Oravsky

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *