HALLÅ PÅ ER ALLA HUGADE SPEKULANTER

Nu kan ni göra ett ekonomiskt och kulturellt kap. 

I Prag, i den vackra stadsdelen Vinohrady (Vingårdar) står bröderna Karel och Josef Čapeks hänförande villa med fasaderna täckta med murgröna. Och den är till försäljning, inklusive Čapeks manuskript till deras världsberömda romaner och pjäser, fotografier, möbler, korrespondens…

Det finns en lång rad tjeckiska och slovakiska författare som är översatta till svenska. Jaroslav Seifert fick litteraturens Nobelpris år 1984, men den mest kände författaren från den regionen måste ändå vara skaparen av den tappre soldaten Švejk, Jaroslav Hašek, samt den store humanisten Karel Čapek, som franska intellektuella föreslog till ett pris till Alfred Nobels minne år 1938, det vill säga samma år som han dog bara 48 år gammal.

Men även Karel Čapeks bror Josef som dog år 1945 i koncentrationslägret Belsen, är relativt stor i Sverige. Han, Václav Špála och Karel Teige grundade redan år 1918 den inflytanderika, radikala, modernistiska konstnärsgruppen Tvrdošijní, det vill säga De envisa. 

Det svenska språket har några begrepp som används i många länder, inklusive Tjeckien och Slovakien: Moped, smörgåsbord, ombudsman, alweg (efter Elektroluxgrundaren Axel Wenner-Gren) och TCO-märkning. Det tjeckiska språket har också bidragit med några ord till all världens språk av vilka robot och pilsner kanske är de oftast använda. Ordet robot konstruerades av Josef Čapek och brorsan Karel Čapek använde det år 1920 i sin pjäs ”R.U.R.” som står för initialbokstäverna i Rossums Universal Robot. 

Den alkoholhaltiga maltdrycken som kallas öl fick sin synonym pilsner efter den berömda tjeckiska ölbryggarstaden Plzeň som tyskarna kallade Pilsen. Även České Budejovice, på tyska Budweis, är en känd ölstad och Budweiser är lika mycket ett varumärke som en synonym för öl.

I boken ”Resan till norden”, skrev Karel Čapek mycket vackert om de faluröda stugorna i Sverige. Han höll på att förgås av synen på dem, så behagfulla fann han dem. Vad han inte skrev, är att dessa vibrerar av lätt obehag. Jag är väl medveten om den geologiska och ekonomiska aspekten bakom den utbredda användningen av denna färg, men jag är också varse att man använde sig av den för att ge ett bättre intryck, att det röda huset inte var ett ”simpelt” trähus, utan en tegelbyggnad, precis som gulmålade hus och stugor skulle få en prägel av mera välbärgades sandstenbeklädda hus.

”Fem myror är fler än fyra elefanter” utsågs år 2006 till ”bästa svenska barnprogram genom tiderna” i TV-underhållningsprogrammet ”Folktoppen”, med över 50 % av rösterna. Det avsnitt som omnämns oftast är det var Brasse bakar en sockerkaka. Han blandar alla slags goda men enligt gängse kulinariska normer ”oförenliga” ingredienser med varandra. Onekligen mycket skojigt. Denna kock-episod är lika gammal som själva berättandet, mest känd är den dock genom en tidig Walt Disney. Som en berättelse för barn föddes den ännu tidigare, nämligen år 1929 när Josef Čapek skrev en makalöst rolig och mäkta tänkvärd samlingsbok ”Povídání o pejskovi a kočičce : příhody pejska a kočičky, kteří spolu žijí a hospodaří a ještě o všelijakých jiných věcech” / ”Berättelser om en liten hund och en kattunge, som bodde tillsammans, skötte hushållet tillsammans och även om andra olika ämnen” och i vilken ingår även berättelsen “Jak si pejsek s kočičkou dělali k svátku dort” / ”Hur en liten hund tillsammans med en en kattunge bakade en födelsedagstårta”. Att denna Josef Čapeks berättelse ingick bland ingredienser som manusförfattarna till”Fem myror är fler än fyra elefanter”, Magnus Härenstam, Brasse Brännström, Lasse Haglund och Bengt Linné använde sig av, nämns mig veterligen precis ingenstans.

I Sverige är Karel Čapek både läst ”Krakatit”, ”Meteor”, ”Hordubal”, ”Dasjenka”, ”Gudsfabriken”, ”Det poetiska vittnet”, ”Den lyriske tjuven”, ”Apokryfernas bok”, ”Salamanderkriget”…

och spelad på teatrar: ”Mor”, ”Den vita sjukan”, ”R.U.R.”, ”Bilder från insekternas liv”…

Karel Čapeks mest kända bok i Sverige måste vara ”Ett år med min trädgård”, jag känner inte en enda kolonilotts- och trädgårdsägare som inte är bekant med denna. Ingen mindre än Hans Fallada, skrev om ”Ett år med min trädgård”, ”Hade jag fria händer, citerade jag sida efter sida ur denna bok, som är en av de gladaste och mest livsbejakande som jag gjort bekantskap med.” Inte undra på att Karel Čapeks villa, omgärdas av en underbart vacker markegendom med ett växthus.

© Vladimir Oravsky

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *