22 MARS GRAMMATIKDAGEN

Några tankar med anledning av Grammatikdagen. 

Den 22 mars är känd för att just denna dag födds absolut mest barn i Sverige. Ingen vet varför. En förklaring kan dock vara att människor parar sig som kaniner cirka nio månader tidigare. Den 22 mars är känd för att fira Kennetdagen. Kennetdagen är en återkommande temadag, med samma datum varje år. Men det här året, år 2013 är den 22 mars utsedd att även vara grammatikdagen.  

Om den språkinlärning av svenska språket som mina invandrarbröder och systrar erbjuds på skulle jag kunna skriva en textmassa lika lång som DN:s kulturbilaga, fast med färre antal faktafel.

Katarina den Stora, stavade det ryska ordet ”esjtjo” som ”istjo”, det vill säga hon klarade av att göra fyra fel i ett ord med tre bokstäver. Det gör inte ens vår älskade kung om, skulle jag tro. (ещё, läs esjtjo; исчо, läs istjo. Fel 1: ”и” i st. f. ”е”. Fel 2: ”о” i st. f. ”ё”. Fel 3: ”сч” i st. f. ”щ”. Fel 4: ”с” i st. f. ”ш” (om nu den stora härskarinnan valde att bruka två bokstäver i st. f. en, dvs. för ”щ”.) Katarina II av Ryssland var dotter till Kristian August av Anhalt-Zerbst och Johanna Elisabeth av Holstein-Gottorp och hon kom till sitt nya land först vid 15-årsåldern…

”Jag är romersk konung och står över grammatiken”, lär kejsar Sigismund ha sagt på kyrkomötet i Konstanz, fast på latin. Han använde sig av fel genus i sitt tal och krävde att grammatiken skulle ändras därefter. Ärkebiskop Placentinus svarade dock att ”Caesar non supra grammaticos”, det vill säga att Kejsaren står ej över språklärarna, att kejserliga befallningar ej får göra våld på grammatiska regler. Då skrev man dock år 1414 och på samma möte dömdes den böhmiske reformatorn Jan Hus att brännas levande som kättare. Hans sista ord var ”O, sancta simplicitas”; O, heliga enfald.

Vi svenskar plågar alla osvenskar med ”språktestet” ”sjuttiosjutusensjuhundrasjuttiosju sjuksköterskor träffade sjutusen sjuhundrasjuttiosju sjömän”.

Mot det ställer vi slovaker det lika skarptänkta testet ”strč prst skrz krk” / stoppa ett finger i (eller genom) halsen.

Och vi tjecker vill inte vara sämre. Eller vad säger du om följande charmiga berättelse om åldrande män? Po padesátce počínají pánové, podobní pohasínajícím plamenům, pociťovat první příznaky počínající pohromy. Především prudce poklesne pohlavní pud. Protože pánové přestanou postačovat perversním požadavkům poživačných paniček, počnou pokukovat po patnáctkách. Puberťačce postačí patřičné pohoštění, případně pán poplácá prevíta po prdýlce. Políbí-li pak přitažlivá panenka plešatce před přihlížejícími páprdy, polichocený prďola podstrčí poupěti pětistovku pro pořízení parády. Praktické pro patnáctku, postačující pro páprdu. Posléze pánové pozbývají peněz, prohlížejí pouze pornografické plátky pro připamatování podoby, případně polohy přirození protějšího pohlaví. Po pozbytí pohlavního pudu preferují pánové především pivo. Posedávají po putykách, pěstují pivní panděro, probírají politiku. Polehávají po pohovkách, pokuřují. Příbytkem proniká puch připomínající pálené paznehty. Pánové pořád pošilhávají po plotně. Permanentně předrážděné paničky připravují pamlsky pro přecpaná panděra povalečů. Pak padesátníci počínají pozorovat patologické proměny. Po přečtení příruček pátrají po příznacích pepky, případně přestávají pít. Podvečer pupkáči pobíhají po parcích, podobní předpotopním příšerám. Poděšení představou prokouřených plic, přestávají pokuřovat. Příliš pozdě. Potíží postupně přibývá. Potíže působí pajšl, páteř, paradentosa, prostata. Pánové prostudují pravidla preventivní péče. Polykají prášky, panikaří. Při pověstech provázejících pohřby přátel, postupně pitomí. Poslyš, příteli padesátníku! Proč pohekávat pod peřinou, proč plakat pro pubertální pošetilosti? Potlač Přízračné představy, překonej pocity příkoří páchaného přírodou. Připij pivem, pokuř portoriko, pohlaď prdýlku, potom pozři pochutiny, poser postel, poblij pisoár … a žij dál !!

Försök att slänga dig med lika lång allitteration på svenska? Att det går, tvivlar jag inte en sekund på. Framtvingat skrivande eller åtminstone framtvingat fabulerande är populärt i Sverige. Ett utmärkt och värdigt exempel är radioprogramet „På minuten“ med den mästerlige påhittaren Hans Rosenfeldt.

Ernest Vincent Wrights roman “Gadsby” skriven på engelska är ett lipogram, som inte använder sig av vokalen ”e” på ett enda ställe. Och då skall man veta att ”e” är den mest frekventa vokalen i engelskan. Romanen är på dryga 260 sidor. 1969, alltså på dagen 30 senare, utgav Georges Perec sin roman ”La disparition” / ”Försvinnandet”, och i samband med denna förekommer bokstaven ”e” endast 4 gånger, det vill säga i författaren Georges Perecs namn. Perec har dock sparat på alla e-er och använd de i sin roman „Les Revenentes“ där den enda tillåtna och använda vokalen är de sparade e:na.  

Och så slutligen ett budskap för oss motborgare som trots omgivningens idoga försök att hjälpa oss att vidga ut vår begränsade 50-ordiga vokabulär: förtvivla ej. Theodor Seuss Geisel är mest känd under sin pseudonym Dr Seuss och hans barnbok “Green Eggs and Ham” består av exakt 50 ord som används om och om. Boken är ändå världsberömd och översatt till en lång, lång rad andra språk, och dessutom skrev en radda forskare och författare avhandling efter avhandling om honom. När allt kommer omkring, så är både Dr Seuss som hans ovannämnda bok ett utmärkt exempel på återvinning.

I filmen ”Donnie Brasco” av regissören Mike Newell och det Oscarsnominerade manuset av Paul Attanasio baserat på Joseph D. Pistones och Richard Woodleys bok ”Donnie Brasco: My Undercover Life in the Mafia” utspelar sig följande dialog: en FBI tekniker frågar Donnie Brasco

“What’s forget about it?”  

Donnie svarar:

”Forget about it is like if you agree with someone, you know, like Raquel Welch is one great piece of ass, forget about it. But then, if you disagree, like A Lincoln is better than a Cadillac? Forget about it! you know? But then, it’s also like if something’s the greatest thing in the world, like mingia those peppers, forget about it. But it’s also like saying Go to hell! too. Like, you know, like Hey Paulie, you got a one inch pecker? and Paulie says Forget about it! Sometimes it just means forget about it.

Kom ihåg det.

© Vladimir Oravsky

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *