28 FEBRUARI INTERNATIONELLA MUSARMSDAGEN

Den 28 februari är utsedd till ”Internationella musarmsdagen”. 

Jag vet att jag inte borde lyssna på denna trängande och förrädiska impuls men jag är svag och hon, Katla He(b)be, är ändå inte hemma. Jag lånar således hennes bok ”Lathund för ambitiösa katter : Rhapsody in blue and yellow för blågula och rödgröna katters ett till flera in- och utandningsorgan : en nervkittlande historisk krönika kring uppklarade och ouppklarade brott” och börjar läsa:

”Jag älskar skarpa och orädda samhällskritiker, såna som är emot McDonalds imperialistiska fast-food-kultur-dominans eftersom de har genomskådat världen och vill hjälpa inte bara den utan även Burger King. Trots den stora risken att inte få ett gratis kramdjur vid köp av en Big Mac, fortsätter de sin kamp och följer chairman Fidel Cattro som oxå håller kramdjuren på avstånd.”

Kan detta vara min avkomma, tänker den förskräckte foreign whiten. Jag plågas av kronisk katarr, ständigt återkommande katatoni och en lobotomerad son. Siamesen pekar på Katla He(b)be:

”Där är hon, Tass!” ropar han.

Alla låtsas som om han aldrig sagt det, och siamesen är plötsligt helt ensam vid sitt bord. Katla vet att hon kallas Tass. Hon vet oxå att det inte är på grund av hennes kontakter med den sovjetiska nyhetsbyrån Telegrafnoje Agenstvo SSSR. Hon är Tass eftersom hon är lumpen, rent av tas-kig.

”Tjata noga. Harry Warren och Mack Gordons ’Chattanooga’, ’Chattanooga Choo-Choo’.

Musarm heter den senaste svenska folksjukdomen. Jag får kontinuerliga rapporter om att mellan en miljon och två miljoner av mina svenska undersåtar dras med den. De ber direkt till mig. Och ju mer ont de har, desto mer knäfaller de för mig. Då lägger jag tassen på en eller två och låter dem svimma av upphetsning i mitt videoregistrerande teams åsyn. Via Internet sprids miraklet till alla musarmarna. De gråter av hängivenhet och glädje, de lyder av smärta när de ser mig in action. A true sadomasochistic interactivity.

Högsta domstolen har klargjort att en katt inte är en sak. Och det är bra, annars skulle inte ens jag som själv är en katt få veta det. Fast mycket beror på ens eget självförtroende, vilket i sin tur åtminstone delvis är avhängigt av hur andra ser på en. En katt blev svårt biten på Reimersholmen av en hund. Katten opererades men operationen blev inte lyckad och katten avlivades. Eutanasi. Operationen och dödsprutan kostade 6 000 riksdaler och det var oxå den summan som den forne kattägaren begärde av hundägaren. Men hundägaren ställde sig på bakbena och hävdade att en sådan katt skulle kosta högst en hundralapp. Tingsrätten, hovrätten och även HD styrkte kattägarens krav och fastslog att ett sällskapsdjur inte kan betraktas som vilken sak som helst, att ägaren hade rätt att försöka rädda sin katt, att vårdåtgärderna inte var medicinskt ogrundade och att hundägare följaktligen bör pröjsa för allt inklusive rättegångskostnaderna. Efter den domen fick sig hunden säkerligen sina fiska varma.  

”De som inte upps-katt-ar mig kan lika bra börja skriva sitt testamente”, tänker Katla, och tanken passerar hennes panna med stora toxiska bokstäver som på en elektronisk anslagstavla.

Med giftig nagellack på sina klor drar hon fram lappen med anteckningar hon vill stödja sig på under sitt tal, och med den följer det hopvikta pappret från herr Cato Katzelmacher. Frestelsen att läsa det är större än någonsin. Och de trettio åren av hemlighetsmakerier har faktiskt passerat. Kanske inte på dagen, men här gällde det inte avslöjandet av Olof Palmes mördare, eller hur?

© Vladimir Oravsky

Detta material får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i reklamsammanhang, i förbindelse med agitation och propaganda. En skriftlig överenskommelse rörande det ovannämnda med rättighetsinnehavaren (© Vladimir Oravsky) är dock oundgänglig. Vladimir Oravskys åsikter och uttryck, vare sig det är fiktion eller fakta, måste inte nödvändigtvis delas av Strannerklint Media.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *